Organisation och finansiering

Bättre Myndigheter är en stiftelse, oberoende av staten. Vårt arbete möjliggörs av donationer. Finansiärerna beslutar inte vilka ärenden stiftelsen driver, det gör stiftelsens styrelse.
 
Stiftelsen registrerades 2021 och har existerat sedan dess men har endast drivit två ärenden – beslutet ’JK 840 000’ samt en förstudie till det som ledde till rapporten På upplyst grund – en ESO rapport om myndigheternas remissarbete (https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2024_5_pa_upplyst_grund/). Stiftelsen är under uppbyggnad och kansliet består för närvarande endast av en person, Ole Settergren. Styrelsen är under bildande. Ambitionen är att ha ett kansli bestående av tre heltidsarbetande personer.  
 
Styrelsen består av minst tre och högst nio ledamöter. Styrelsen ansvarar för stiftelsens verksamhet. Stiftelsens verksamhet finansieras genom donationer. Ingen enskild person eller organisation ska dominera stiftelsens finansiering eller beslutsfattande. När finansiering på minst 10 miljoner kronor över en treårsperiod (d.v.s. ungefär 3,3 miljoner kronor per år) har säkrats, kommer ett permanent kansli att inrättas.
 
Bättre Myndigheter i Relation till andra aktörer
 
Vi kompletterar myndigheternas egna utvecklingsarbete, befintliga tillsynsmyndigheter och politiken genom att vi till skillnad från dem är oberoende av staten. I någon mån kompletterar vi också media, bland annat genom att ha betydligt längre tidshorisont, vi har bråttom men behöver aldrig överge ett ärende. Vi kan vara eviga.

Bättre Myndigheters uppdrag liknar i den del där vi tar upp enskilda ärenden det som Riksdagens Ombudsmän (JO) har och kan beskrivas som civilsamhällets version av JO. Där JO säkerställer att offentliga myndigheter följer de lagar och förordningar som styr deras arbete – särskilt de som rör individers rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten, fokuserar Bättre Myndigheter på fall där den drabbade parten är samhället i stort snarare än en individ. I vissa avseenden överlappar Bättre Myndigheters uppdrag också med Riksrevisionens. Bättre myndigheter arbetar dock med att söka påverka alla de aktörer, till exempel myndigheter, politiker och intresseorganisationer som vi bedömmer skulle kunna bidra till den förändring vi vill åstadkomma. Den typen av arbetssätt, lobbyism, är främmande för Riksrevisionen.

Bättre Myndigheter delar vissa mål och metoder med Centrum för rättvisa (CFR): båda syftar till att förbättra samhället genom att belysa beslut där de anser att en myndighet eller domstol har agerat felaktigt. CFR gör detta i fall där individer eller juridiska personer har lidit skada på grund av en myndighets agerande, och där sådana åtgärder kan prövas i domstol. Bättre Myndigheters fall skiljer sig åt genom att de generellt saknar en direkt skadelidande individ; den skadelidande parten är allmänheten, och sådana ärenden kan normalt inte prövas i domstol. En annan skillnad är att Bättre Myndigheter också kan agera för att stödja förvaltningsbeslut när organisationen anser att det finns goda skäl för detta.